Thomas Rhodin, 37 år, har signat för ett år till med klubben han har spenderat nästan hela sin aktiva karriär i. Kanske oväntat tycker vissa, en del gillar det inte alls, men ärligt talat fanns inga tecken på att han inte skulle bli kvar, snarare tvärtom.
Han har ett stort hjärta för klubben, Rhodin är den enda i laget just nu som ens har anknytning till staden, han är en del av den gamla stommen som betyder mycket. Trots sin ålder så har han hungern kvar, det syns på honom, han låg i topp fysiskt på försäsongen senast, och han kan fortfarande producera. Jag var helt säker på att han skulle få ett år till och så blev det.
Nu har han som sagt tappat Niskala som backpartner, självklart går hans poängsnitt ner då, men ändå har han fått ihop de där 20 pinnarna.
Visst får jag säga att han har drivit mig till vansinne stundtals också, i försvarszon framförallt, han behöver spela enklare. Men totalt sett har han fortfarande en plats i backuppsättningen, och ett ettårs-kontrakt tror jag gynnar både parter. Han har lite mer att uträtta innan han lägger ner.
Två tränare som har olika tillhörigeheter till FBK på olika sätt. Samuelsson är som alla vet den som tog över efter Melin, en tränare som liktPerra jobbat i Saik, men som har hjärtat i FBK sen många år. En person jag gillar och som inte är rädd för att ta i, han har egentligen alla rätt. Tyvärr syns det inte på killarna just nu. Men, det måste till en kontinuitet på tränarposten nu, någon måste få lugn och ro, att jobba med laget under en längre tid osv. Nu är Perra-ryktet inför nästa säsong mer eller mindre bekräftat dock, och det är ganska svårt att ogilla den mannen, men då har vi bytt tränare – igen.
Jag är inte emot det eftersom det är just – Perra – och ingen annan. Fast jag är rädd för att folk i övrigt har lätt för att glorifiera honom på ett sätt som kommer göra dem besvikna. Han är en otroligt skön och sympatiskt människa, en redig värmlänning, men kan han ta laget tillbaka till den succén sen sist, man kan inte tro blint på det. Men självklart hoppas vi, ha hoppet lite mer realistiskt bara.
Och det är inga jävla vargar som är hungriga. Inte heller killarna på isen tyvärr, ser det ut som. I en rad matcher sista tiden har motståndarna varit lag som kämpar för överlevnad på en helt annan nivå, streckstrider. SSK, Saik, Luleå. Mot just dessa lag har vi haft det oväntat svårt, förlorat, spelat oavgjort och faktikst vunnit en match. Men det ser inte bra ut, igår mot Saik var det rent bedrövligt, ingen var där, det absolut sämsta jag sett sen när Gunde Svan var i tv senast. Det anal-yseras överallt och alla möjliga anledningar ges men det är förstås svårt att peka ut saker, det är flera olika små eller stora saker tillsammans.
Saken är också att det inte är något nytt med den här icke-ansträngningen, de tre senaste säsongerna har det vart upp och ner och ibland rent skitdåligt. 05-06 glömmer man snabbt bort hur fantastiskt dålig den var, med tanke på att Perra kom in och styrde upp ett SM-guld på slutet. Förra säsongen var inte heller bra långa stunder, och en snabbt avspelad semifinal-förlust. Så det är inte nytt. Saken som de här tre säsongerna har gemensamt är tränare, många tränare, det finns ingen kontinuitet på tränarposten, klubben har inte hittat rätt och när rätt fanns var det andra avtal som tog bort honom. Tyvärr. Man kan ta ett tränarbyte, men när det på ett eller annat sätt pågår i flera säsonger i rad skapar det ingen bra trend. Jag tror det är en del av hemligheten. Tillsammans med hockeyligans pengakåthet och deras åtta tusen omgångar självklart. Killarna behöver vara motiverade, alla dessa omgångar som egentligen bara är till för att klubbarna pengar tar död på motivation, tar död på sporten, tar död på publiken. Tillbaka till 36 omgångar, känns på den siffran, som i det tidiga 90-talet. Alla matcher skulle betyda så mycket mer och publiken skulle känna av det, alla skulle tjäna på det, men såklart inte – ekonomin.
Ett tag sedan något skrevs här nu. Kan börja med att insamlingen till Esa Pirnes avslutade 2:a Februari med att pengarna överlämnades till en smått rörd och förvånad Esa innan nedsläpp. Jag och Viktor, som bl.a skiver på svenskafans.se, fick äran att sköta överlämningen. Bosse Sonnö skötte talandet och det gick efter omstädnigheterna bra, även om inte all info kom fram, mer om det senare. Det togs först kontakt med FBKs presschef Jörgen Kalitzki för att planera hela grejen, vilket inte visade sig som en god idé, han hade väldigt tvivelaktiga ideér och uppsåt och det blev en mycket dålig känsla bland oss som varit delaktiga i insamlingen. Mer än så behöver inte sägas, men det var inte helt oväntat, han är inte min favorit och var inte så innan heller. Han sköter delar av sitt jobb bra och andra delar mindre bra.
Efter att kontakt tagits med Thomas Rindqvist istället av Håkan/72sweden blev det genast bättre, även om planerna ändrades där också från grundtanken blev det inga övriga konstigeheter och även Bosse Sonnö var trevlig i bemötandet. Men strax innan själva händelsen skulle ske fick Bosse veta av Canal+, som sände denna matchen live, att vi ”skulle ta av deras programtid och detta skulle ställas in”. Canal+ kör sin vanliga diktatur gentemot klubbarna. Som tur var för oss stod Bosse upp för oss, första gången någon var på våran sida, och meddelade helt enkelt att det här blir av, vi har lovat grabbarna. Så det blev av som det var tänkt mer eller mindre.
Vi visste att vi var tvungna att kompromissa lite och allt blir inte som man vill, det försvann lite information mot slutet men då var det omöjligt att ändra på tydligligen. Så – med en lite udda känsla av allt så är åtminstånde jag nöjd över hur det till slut genomfördes, det kunde lika gärna blivit ingenting, vilket är ren kritik mot framförallt JK som kunde stjälpt allting.
Esa är en riktigt bra kille som förtjänar cred, han skänkte sedan pengarna till bla. Barnkliniken på sjukhuset.
